Systemet för sammanlänkning av gårdar i Snellmans nötköttskedja har utvecklats till en etablerad arbetsmodell som enligt uppföljning bidrar till förbättrat välbefinnande hos kalvarna och minskat svinn. Men hur fungerar systemet i praktiken?

Text & bilder: Antti Koivukangas

Systemet för sammanlänkning av gårdar började som ett pilotprojekt, men har nu vuxit till omfattande och utbred praxis. Sammanlänkningen var på tapeten också i början av september vid Kari och Päivi Hänninens skördefestevenemang i Hankasalmi.

På Penttilä mjölkgårds välbesökta besöksdag i augusti 2024 medverkade även nötuppfödarna Jenni och Juho Heiska, som hade kommit på besök från Toivakka.

Paret Heiskas gård är mottagande part i en grupp gårdar som är sammanlänkade. Kalvar kommer från fem olika gårdar med regelbundna mellanrum till Heiskas i Toivakka, och paret Hänninens gård på 40 kilometers avstånd i Hankasalmi är en av dessa.

– Utifrån den uppföljning som gjorts ser vi tydliga förändringar sedan vi gick med i systemet. Hos oss märks det särskilt i minskad användning av antibiotika och lägre svinn. Utvecklingen har gått i rätt riktning över tid, säger gårdens ägare Juho Heiska.

Även hans fru Jenni ser mycket positiva förändringar i vardagen. Kalvarna kommer regelbundet från bekanta gårdar.

– Djuren är i gott skick när de kommer till oss och håller sig i regel friska. Vi har ändamålsenliga utrymmen där djuren trivs. Sammanlänkningen av gårdar har bidragit till att göra driften smidigare hos oss, konstaterar hon.

Men vad betyder sammanlänkning av gårdar i praktiken?

Lärdomar från sverige

För några år sedan startade Snellman ett projekt med målet att minska behovet av medicinering hos ungnöt. Arbetet ledde till en omstrukturering av kalvförmedlingsverksamheten.

Projektet inleddes som ett pilotförsök där specifika mjölkgårdar knöts samman med uppfödare i kedjan. Målsättningen var att förbättra kalvarnas hälsa. Inspiration och erfarenheter hämtades från Sverige, där liknande modeller används i större utsträckning.

– Den första fasen av pilotprojektet startade våren 2019, och under 2020 utökades modellen till att omfatta fler enheter. Resultaten var överlag positiva och gav grund för fortsatt utveckling. I dag är sammanlänkningen en del av Snellmans etablerade strategi för kalvförmedling, berättar Snellmans kvalitetsansvariga veterinär Eva‑Lina Sandell.

På de gårdar som ingår i sammanlänkta helheter inom Snellmans nötköttskedja har både användningen av medicinering och dödligheten bland kalvar minskat enligt uppföljning. Även slaktresultaten har varit goda. Erfarenheterna visar att mindre kalvgrupper och kortare transporttider kan bidra till förbättrat djurvälbefinnande och ett minskat behov av medicinering.

”En lättare hanterbar helhet”

Päivi Hänninen på Penttilä gård anser att sammanlänkningen av gårdar har förenklat och förtydligat deras vardag. På en mjölkgård ligger fokus naturligtvis på mjölkproduktionen.

– Att vi vet att det finns en mottagande gård för våra tjurkalvar, och att de lämnar oss varannan vecka, underlättar planeringen. För vår del har det skapat en mer lättöverskådlig helhet där vi kan anpassa och optimera utrymmena enligt sammanlänkningens rytm. Det känns också bra att veta vart våra kalvar kommer, berättar Päivi Hänninen.

Hon lyfter också fram det nära samarbetet mellan gårdarna, vilket underlättar kommunikationen kring djurtransporter och vardagliga frågor.

– Om något uppstår vet vi vem vi kan kontakta. Det ligger i allas intresse att hela livsmedelskedjan fungerar så bra som möjligt, säger Hänninen.

Jenni Heiska håller med. Tidigare fick de cirka trettio kalvar till gården varannan månad.

– Då var belastningen större, med fler djur på en gång, och sjukdomsfallen var också vanligare. Nu håller sig djuren i bättre skick och är lugnare och lättare att sköta, särskilt efter att vi byggt nya lokaler för två år sedan. Sammanlänkningen av gårdar har inneburit flera förändringar som varit positiva för oss, avslutar hon.

Fördelar med sammanlänkningen av gårdar i Snellmans nötköttskedja:

➕ Minskad medicinering, lägre läkemedelskostnader för producenterna

➕ Låg dödlighet enligt uppföljning

➕ Goda slaktresultat

➕ Mindre kalvgrupper och kortare transporttider

➕ Minskad risk för smittsamma sjukdomar

➕ Nöjda producenter, både på mjölkgårdarna och bland uppfödarna