I och med höstens intrång packas Snellmans malda kött på den finska marknaden inte längre i plasttråg, som varit brukligt de senaste åren. Även om flera lösningar på senaste tid minskat plastanvändningen på fabriken i Jakobstad i Österbotten är mindre plast ingalunda ett egenvärde i sig.

Anders Storsved har arbetat med Snellmans förpackningar i många år, ett trendkänsligt arbetsfält där förutsättningarna ofta förändras och nya innovationer kastar invanda lösningar i skräpkorgen.

Det gäller att hänga med, och på sistone har Snellmans köttförädling gått i bräschen för en utveckling där finländarna i allt högre grad köper sitt malda kött i påse, istället för plasttråg.

– Mellan januari och augusti 2020 körde vi 11,5 miljoner paket malet kött av storleken 400 gram, då har övergången till påse minskat vår plastanvändning med 144 ton under den perioden. Slår man ut det på hela året landar vi kring 216 ton mindre plast, förklarar inköpschef Anders Storsved.

Asken finns kvar och är praktisk

När övergången till påse också för företagets större förpackningarna för malet kött nu också är klar, minskar plastanvändningen ytterligare med 135 ton per år.

Det betyder ändå inte att Snellman övergivit den klassiska asken, tråget som förpackningsform.

– Vi använder alltjämt plasttråg, det är praktiskt för bland annat våra biffar och strimlor. Man måste alltid tänka på vilken förpackning som är bäst för konsumenten. När det kommer till malet kött är påsen ett bättre alternativ, och vi är ständigt på jakt efter funktionella lösningar, säger Storsved.

En hel del förändringar som görs i produktionen är inte direkt synliga för konsumenten. Genom att till exempel justera tjockleken i förpackningar för skivade produkter kan man också minska på plastanvändningen.

”Inte ett egenvärde i sig”

Tunnare material för skivat pålägg kommer till exempel efter den senaste justeringen att utgöra en ytterligare minskning på 122 ton plastavfall per år. Men Anders Storsved är noggrann med att påpeka att minskandet av plastanvändningen inte får bli ett egenvärde.

– Vi testar ständigt och söker gränser för hur vi kan arbeta. När man tillräckligt länge gör prover ur företagets perspektiv måste man också sätta sig in i konsumentrollen och känna efter hur förpackningen uppfattas. Faktorerna vi beaktar är förutom mängden plast således också hur förpackningen passar en viss produkt, hur hållbarheten påverkas, hur produktionsprocessen fungerar och hur praktisk den till slut är för konsumenten, förklarar han.

Målet att återvinna den plast vi använder

Mycket av arbetet med förpackningarna på Snellman handlar också om att hitta det optimala sättet att betjäna konsumenterna på, och här kommer även arbetet med att minska på matsvinnet in i bilden.

– Vi måste fråga oss om vi med våra val kan skapa förutsättningar där en produkt har större åtgång i hemmaköket? Med olika innovativa lösningar ger vi konsumenten möjlighet till en bättre och mer hållbar matvardag, slår Storsved fast.

På längre sikt för Snellmans en dialog med alla leverantörer i hopp om att kunna övergå till återvinningsbart material för förpackningarna. Då måste alla länkar i livsmedelskedjan vara med på noterna.

– Ännu är vi inte där, men ett långsiktigt mål för oss alla måste ändå vara att ständigt gå i en mer hållbar riktning, där vi skall återvinna den plast vi använder. Det här jobbar vi vidare med, avrundar Storsved.